Samtidigt som festliga och fridfulla protester pågår i Belarus drar maskerade huliganer i civila kläder runt och slår människor sönder och samman, och som här, fönster till ett kafé. Fenomenet är inte nytt. När demonstranter vare sig låter sig tystas eller provoceras anlitar myndigheterna så kallade ”titushky” – män som avlönas i syfte att skapa kaos och ingjuta fruktan hos demonstranterna.
Än så länge funkar inte taktiken.
De fredliga protesterna bara fortsätter.Igår var det fyra veckor sedan väljarna i Belarus röstade bort Lukasjenko, som dock vägrar lämna ifrån sig makten. Därför fortsätter protesterna i oförminskad styrka. Över 100 000 deltog i söndagens marsch i Minsk och även i många andra städer gick folk ut på gatorna.
Det är fascinerande hur protesterna bara fortsätter – trots regimens ansträngningar att störa och skrämmas. Igår greps mer än 600 personer och 363 hålls kvar i väntan på förhör. Idag rövades i frontfiguren Maria Kolesnikova bort i en skåpbil och inget vet i nuläget var hon är.
Att protesterna inte har mattats av eller för den delen fått Lukasjenko att fly landet kan tolkas på olika sätt:
– Att han inte känner sig hotad utan bara väntar ut demonstranterna.
– Att människor inte kommer att acceptera status quo och ge upp.Medan folket outtröttligt fortsätter och väntar sig att trycket ska leda till ett genombrott väntar Lukasjenko och hans säkerhetstjänst på ett annat genombrott; nämligen att protesterna ska övergå i våld som kan mötas med mer våld än i dag.
Det är där huliganerna kommer in.
En regim som möter fredliga protester med våld och militärfordon förlorar ansiktet, även om den redan förlorat all legitimitet. När poliser tvingas slå fredliga demonstranter kan det påverka ”stridsmoralen” med resultatet att de vänder sig mot regimen. Bedömningen är att Lukasjenko fortfarande har kontroll på sin säkerhetsapparat, men också att han har insikten att den – av olika skäl – nog inte kan utmanas alltför mycket.Därför måste våldet motiveras. Om regimen lyckas sätta en bild av aggressiva demonstranter och mangla ut tv-bilder på upplopp riskerar stödet för protesterna att minska och motivet för att gå till attack öka. Då kan han också framstå som en stark ledare som upprätthåller ordning och få mer stöd från Ryssland.
Men det händer inte.
Istället fortsätter demonstrationer med musik, dans och konst och med kvinnor i dess ledning.Att det är kvinnor som personifierar protesterna och oppositionen förstärker den fredliga profilen och försvårar i viss mån ett aggressivt bemötande.
Det talar för oppositionen och för att en förändring kommer att komma.
Hur och när är dock svårt att säga.