De svenska kärnkraftsreaktorerna producerade mer el under 2021 än under 2020, rapporterade branschorganisationen Energiföretagen på nyårsafton. I den politiska debatten låter det annars som att mindre kärnkraftsel skulle vara orsaken till de höga elpriserna vi nu upplever.
Therese Åberg, moderat socialnämndsordförande i Ronneby, rasade i Sydöstran samma dag som Energiföretagen släppte sin rapport över att det är regeringen som är ansvarig för prisuppgången. Vad hon konkret menar framgår inte, kanske är det bara en ryggradsreflex; skulle jag gissa består kritiken i att det är för få kärnkraftsreaktorer i Sverige. Att rapporten visar att de nordiska priserna är lägre än i Frankrike, som är det land med klart mest kärnkraftsel, skulle i så fall vara intressant om hon kunde ge en förklaring på.
”Sverige behöver kärnkraft – inte kärnkraftspopulism”, skrev DN:s liberala ledarsida nyligen. Artikeln var starkt kritisk mot de medvetet tilltagna ”förenklingar” och ”fördumningar” som flertalet på högerkanten nu ägnar sig åt. Att de förekommer är dock lätt att förstå; det går trögt för högerpartierna och ingen av de senast prövade strategierna har riktigt lyckats, inte konstigt då att man håller fingret uppe och känner av möjligheter till nya strategier. Det skulle dock vara välkommet, som DN menar, att reagera sakligt och diskutera vad som är relevant. De höga elpriserna slår hårt mot många med små ekonomiska marginaler och visar att Sverige och övriga Europa behöver ett robust energisystem med möjlighet att undvika alltför dramatiska prisuppgångar. Därför är det viktigt att reagera och ha förslag på rimliga lösningar.
Visserligen är en stor del av elpriset baserat på politiska beslut, främst i form av skatter och avgifter, men det är den fria marknaden som reglerar priserna utifrån tillgång och efterfrågan. Denna marknad är en komplex konstruktion med många aktörer och elen handlas på börser och sker till betydande del utifrån ägarnas krav på lönsamhet.
I den breda energiöverenskommelsen från 2016 – framförhandlad av samtliga riksdagspartier utom L och SD – slogs fast att kärnkraften framöver har en viktig funktion i svensk energiproduktion samtidigt som en energiomställning ska stimuleras. Kärnkraftens del i överenskommelsen är i princip densamma som regeringen Reinfeldt slog fast 2008. Regeringens ”ansvarslösa politik”, som Therese Åberg kallar uppgörelsen, är i själva verket borgerlig politik.