För några dagar sedan köpte företaget Wap ett antal padelhallar i Blekinge. Det kan ses som tecken på att trenden bedöms fortsätta och att sporten har blivit god business.
Det är på många sätt fantastiskt.
I en tid av oro över ökat stillasittande och att man efter ungdomen slutar med idrott har padeltennis fått fart på många ben, vilket säkerligen innebär en enorm folkhälsovinst.
Trots att jag inte är helt oäven – om jag får säga det själv – har jag valt att inte prioritera ledig tid i en padelhall.
Men många andra har det.
Minst sagt.
På bara ett par år har såväl antalet padelspelare som banor ökat med flera hundra procent. Varje år.
Pandemin har förstås gjort sitt till – men det finns fler skäl. Idrottshistorikern Johnny Wijk identifierar tre förklaringar till sportens framgång:
För det första: enkelheten och nöjet i spelet.
För det andra: den stora möjligheten till mixedspel, att män och kvinnor kan spela tillsammans på ett sätt som fortfarande är tämligen ovanligt.
För det tredje, menar han, att det finns en klassmässig aspekt, genom att utöva sporten kan man ta plats i ett sammanhang med hög status. ”En ny lite trendig aktivitet där man kan spela i grupp (om) fyra stycken, det är lätt och kul att spela, man kan ha snygga färgglada träningskläder, man svettas inte så mycket, man kan efter speltimmen gå till restaurangen och fika tillsammans eller ta en öl eller ett glas vin. En viss känsla av exklusivitet”, skriver han och menar att det är ett koncept som passar en bred medelklass som har råd att betala de ganska dyra timmarna.
Å andra sidan förekommer också visst hån. Krönikören Malin Wollin har skrivit att hon drabbades av ”kraftiga padelaversioner som eskalerade i en obehaglig hastighet i takt med att lokaltidningen visade upp bilder på män i fyrtiofemårsåldern som stod på oexploaterad mark och var euforiska för att de skulle bygga ännu en padelhall”. Padelsporten är business och om sporten fortsätter att locka nya utövare kan kommuner ställas inför ett dilemma. Vad händer om fler föreningar som vill engagera barn och ungdomar bildas? Då ökar kraven på kommunerna att bygga hallar för att möjliggöra att fler får tillgång till speltid till rimlig kostnad.
Karlskrona kommun ställdes för ett antal år sedan inför problemet när den kommunala bowlinghallen kompletterades med en privat en bit därifrån. När den privata bowlinghallen blev business gjorde sig kommunen plötsligt skyldig till illojal konkurrens, hävdades det.
Kan ett sånt scenario upprepas?