Trumpsupportrar stormade den amerikanska kongressen och tvingade ledamöterna att fly. Flera kallade det för ett kuppförsök. Händelsen är en lärdom om hur högerpopulismen kan bli ett monster som den anständiga högern inte kan kontrollera.
Donald Trump var dokusåpakändisen som bemästrade media bättre än någon annan. Han var också tillräckligt skrupelfri för att exploatera dunkla stämningar.
Därför ifrågasattes han och anklagades för att kidnappa det republikanska partiet. Ted Cruz – som var motståndare i primärvalet 2016 – kallade Trump för patologisk lögnare och vägrade länge att stödja honom.
Sedan blev allt annorlunda.
Från att ha kallat Cruz för ”lögnaren Ted” benämnde Trump honom som ”vackra Ted”. Ted Cruz var också den som i onsdags ledde Trumps motstånd i senaten utifrån påhittet om att valet stulits.
Flera av dem som ansåg Trump vara extremistisk och bisarr kom senare att bilda allians med honom. Tillgången till makt var viktigare än ideal och principer.
I onsdags såg vi resultatet.
När de som stöttat Trump insåg detta var det för sent. ”Vi har haft en fantastisk resa och jag hatar att det slutar på det här sättet”, sa senatorn Lindsey Graham som blev en av Trumps mest förtrogna. ”Allt jag kan säga är: count me out”.
Trump är i flera avseenden unik; i andra följer han högerpopulismens manual efter punkt och pricka: när man väl har fått makten på demokratisk väg ska man behålla den till vilket pris och med de metoder som står till buds. I Trumps fall handlar det om att kräva lojalitet och uppmana partivänner att ”hitta” tillräckligt med röster. Det handlar också om att så tvivel och sprida felaktigheter i syfte att uppvigla samt underminera media och fakta.
Mitch McConell, den republikanske majoritetsledaren i senaten, höll ett tydligt och välformulerat tal om demokratins principer om att när rösterna är räknade och eventuella juridiska möjligheter är prövade måste man acceptera resultatet och lämna över makten.
Det talet kan bli framträdande i hans politiska arv, men det bestående minnet kan mycket väl bli att det var han som lånade av sin värdighet och etablerade Trump i det politiska vardagsrummet. McConnell var en av de högermän som skapade monstret som sedan sedan rymde och inte kunde kontrolleras.
Det skulle också kunna bli en lärdom. Genom sin allians med Trump fick Cruz, Graham och McConnell igenom hur mycket traditionell republikansk politik som möjligt; då kunde de också acceptera hans avarter.
Det gick som det gick.