Leve Belarus

Ständigt denna fotbollen.

För jodå, den spelar förstås en roll även i den politiska omvälvning som sker i Belarus just nu.

Att Lukasjenko numera fruktar den är uppenbart.

Därför skjuts matcher upp – detta efter att publiken under en match i högsta ligan i ropat oppositionens slagord.

Annat var det i våras. Lukasjenko kallade pandemin för psykos och bluff – och när andra länder pausade fotbollssäsongen och sedan spelade inför tomma läktare rullade det på som vanligt i Belarus, vilket fick stor internationell uppmärksamhet och gjorde fotboll i Belarus till en symbol för dumheten.

Nu kan det bli så igen – men den här gången för inställda matcher…

Det planerades annars för en intensiv fotbollshelg i huvudstaden Minsk. Igår kväll skulle Dynamo Minsk ha spelat mot Smolevitji – och ikväll FC Minsk mot Slavia Mazyr. Men nu skjuts de fram till nästa vecka, till efter söndagens presidentval.När fansen på fredagen som vanligt skulle köpa biljetter på nätet var det utan förvarning inte längre möjligt. Informationen var länge bristfällig och osäkerheten stor – men efter ett tag bekräftades det att matcherna skjutits fram.

Orsaken angavs vara ”force majeure”.

Det är ett juridiskt begrepp, hämtat från franskan och betyder något i stil med övermäktigt – eller ”oväntade händelser som inte kan behandlas på vanligt sätt”, enligt Wikipedia. Och är nog precis vad det handlar om.Situationen har blivit övermäktig Lukasjenko.

Att helgens matcher skjuts upp beror med all säkerhet på fruktan för att matcherna skulle bli en manifestation för demokrati och mot president Lukasjenko.

Den våg av mod och krav på förändring som nu går genom hela landet svepte i torsdags kväll in på Stroitelstadion i Soligorsk. Serieledarna i Shaktar Soligorsk tog då emot Dynamo Brest – och i den 81:e minuten började publiken unisont och taktfast ropa ”Leve Belarus”, den demokratiska oppositionens slagord.Tv-kommentatorn Ilja Mogilevets uppfattade snabbt talkören och tystnade för att tv-tittarna skulle höra ropen. På twitter förklarade han att det var det bästa ögonblicket under de fyra år som han kommenterat fotboll. ”Ibland är det bättre att vara tyst och bara lyssna”, skrev han.Budskapet från publiken var tydligt.

Alltför tydligt, enligt regimen.

Därför är de flesta bedömningarna att myndigheterna tvingat fotbollsförbundet att skjuta upp matcherna, vilket bristen på motiveringar för beslutet också tyder på.Regimens rädsla för att matcherna skulle bli en politisk manifestation är nog väl befogad. Sedan oppositionens främsta presidentkandidat, Svetlana Tsichanovskaja, förvägrats arrangera ytterligare valmöten innan valet på söndag har hennes strategi varit att dyka upp på och visa sig vid andra folksamlingar, exempelvis fotbollsmatcher i Minsk.

Nu blir det inte så – men en inställd manifestation är i viss mån ändå en manifestation. Att regimen blottar en stark rädsla ger den demokratiska oppositionen mod och en känsla av en position som blir starkare och starkare. För varje meningslös och desperat åtgärd som regimen vidtar, desto fler berättelser skapas som tillsammans blir ett narrativ så tydligt att alla kan se galenskapen.

Fotbollsarenan är en plats där individen kan gömma sig i kollektivet och uttrycka en åsikt dold och skyddad av massan – ibland på gott, men ibland också på ont. Såväl meningslösa krig som ärorika revolutioner har börjat på fotbollsläktaren och drivits på av supportergrupper. Frihetskampen i Belarus har inte startat där – men allt eftersom den vuxit sig starkare var det naturligt att den också skulle leta sig dit. Och kanske är de matcher som nu inte blir av i någon mening de viktigaste matcherna i Belarus på länge.

Vem som vinner – ja det får vi se.